Kan man se det stora i det lilla och
kan det lilla förklara det stora? Vad definierar det stora? Vad
definierar det sköna? Vad är det som gör att vi uppfattar något
som stort, vackert eller gott?
I både skönhet och i storhet finns en
känsla för symmetrier och ordning. När den frågan undersökts
vetenskapligt finner man att vi människor har en preferens för
vissa symmetrier. Ett exempel är det gyllene snittet. I en rektangel
enligt det gyllene snittet är den långa sidan 1.618 längre än den
kortare. Nationers flaggor brukar ha en form som följer det gyllene
snittet. När man undersöker vad vi människor finner vackert i ett
ansikte så är det en faktor som har stor betydelse och det är hur
pass symmetriskt huvuddragen i ansiktet är placerade. I experiment
har man visat att ansikten som följer det gyllene snittet när det
gäller placering av ögon, näsa, och mun, uppfattas som attraktiva.
Den italienske matematikern Leonardo
Fibonacci (1200-talet) studerade en talserie som beskrev hur kaniner
förökade sig i tiden under de mest gynnsamma förhållanden.
Modellen fungerar också för bisamhällen och talserien finns
överallt i naturen. Snäckor, skal, blommor, och träd växer på
ett sätt som beskrivs av talserien. Om man dividerar två på
varandra följande tal i Fibonaccis talserie får man det gyllene
snittet.
När Gud skapar världen så läser vi
följande.
1 Mos 1:12. Gud sade: ”Jorden
skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd
med frö i sin frukt skall växa på jorden.” Och det blev så.
Jorden frambringade grönska: olika arter av fröbärande örter och
olika arter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det
var gott.
1 Mos 1:14-17. Gud sade: ”På
himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från
natten och utmärka högtider, dagar och år. De skall vara ljus på
himlavalvet och lysa över jorden.” Och det blev så. Gud gjorde de
två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen
och det mindre till att härska över natten, och han gjorde
stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden,
att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och
Gud såg att det var gott.
1 Mos 1:20-21. Gud sade: ”Vattnet
skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över
jorden, under himlavalvet.” Gud skapade de stora havsdjuren och
alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar
av och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott.
1 Mos 1:24-25. Gud sade: ”Jorden
skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur
och vilda djur av olika arter.” Och det blev så. Gud gjorde de
olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud
såg att det var gott.
Efter varje del i sin skapelse
konstaterar Gud att det som skapats var gott. När Gud till sist
skapat människan till sin avbild konstaterar han att alltsammans var
mycket gott.
Då människan är skapad till Guds
avbild innebär det att vi också uppskattar det som Gud funnit vara
gott. Jesus talar om att man känner igen ett träd på deras frukt.
Att det Gud skapade var gott betyder att Gud är god. Då skapelsen
från början uppfyllde det som Gud kallar gott så innebär det
också att vi kan lära oss om Gud genom det vi ser i naturen. Paulus
säger följande i Romarbrevet.
Rom 1:20. Ty alltsedan världens
skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och
gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga.
När vi läser första kapitlet i
Johannes evangelium ser vi att Guds ord var i begynnelsen. Guds ord
kan också beskrivas som Guds logik, Guds principer eller Guds
ordning. Matematik är ett språk som utvecklats från vårt behov
att beskriva det rum (dimension) där vi lever. Starten är i
geometriska samband, symmetrier, och relationer i tid och rum.
Matematiken gör det möjligt att på ett kompakt sätt beskriva allt
det som vi kan uppleva i naturen. Matematiken blir därmed också ett
himmelskt språk i det att den kan användas för att bättre förstå
Gud genom det han skapat.
I följande korta Youtube klipp får vi
bekanta oss med något av den skönhet som finns kopplade till den
gyllene regeln och Fibonaccis talserie.
Se hur den gyllene regeln och
Fibonaccis talserie genomsyrar varje del av naturen.
Se ett kort föredrag kring
matematikens språk och den skönhet det uppenbarar.
Naturen är full utav fraktala mönster
d v s mönster som helt och hållet byggs upp via rekursion och där
samma mönster upprepar sig i olika skalor. Bibeln kan också
betraktas som en fraktal. Det betyder att flera av de principer som
Bibeln visar gäller så väl i det lilla perspektivet som i det
stora.
Låt mig ge några exempel.
- Gud skapade oss till sina avbilder, till man och kvinna skapade han oss. När han gör det visar Gud att människan inte uppnår en helhet i sig själv. De två ska bli ett kött. Gud återkommer till denna bild i både det gamla och det nya förbundet. Äktenskapet blir en förebild till relationen mellan Gud och hans folk. Den kemi som håller samman man och kvinna i äktenskapet har tre komponenter och det är tro, hopp och kärlek. Attraktionskraften finns i kärleken, stabiliteten i tron, och målet för parets strävan finns i hoppet om den livsfrukt som skapas tillsammans. Motsvarande processer finns i relationen mellan Gud och hans folk. I ett bibliskt perspektiv så är allt en del i en kärlekshistoria mellan Gud och hans folk. Tiden avslutas med ett storskaligt bröllop.
- Uppbrottet från världen, omvändelsen, startar på det personliga planet när Abram kallas av Gud ut ut landet Ur. Den skalas upp till släktnivån när Josef går före till ett främmande land och sedan upphöjs från fängelsehålorna till att bli nummer två i Faraos rike. Josef kallar på sin far Jakob och sina bröder när hungersnöden drabbar dem där de bor och Josefs bröder blir räddade av den de sålt som slav till Egypten. I nästa nivå leder Moses ett helt folk ut ur Egypten, och slaveriet där, till det utlovande landet. Jesus kom ner till jorden och kallade oss ut ur ett andligt mörker och in i hans rike. Ett rike som är inom oss. I nästa steg kommer hela skapelsen att kallas ut till den frihet som vi som Guds barn fått i anden. Alltså, Guds övergripande ordning kommer igen gång på gång som en andlig fraktal.
- Under ökenvandringen ut ur Egypten ger Gud Moses instruktioner att ordna ett tabernakel för mötet mellan Gud och människa. Tabernaklet blir ordnat efter en förebild som senare kommer att byggas i en permanent form som ett stentempel. Både tälttabernaklet och stentemplet är förebilder för det som finns i himmelen där Gud har sin tron och den ordning som gäller i den pånyttfödda kristna människan. Jesus använder också templet som en bild på sin egen kropp då hans säger; bryt ned detta tempel så ska jag på tre dagar bygga upp det igen.Det finns anledning för oss kristna att komma ihåg den övergripande fraktalprincip som Gud har i sin logik och i sitt ord. Den principen gör det möjligt för oss att förstå hur Gud tänker och det kan vara en vägledning både när vi ska tolka profetior och när vi söker vägledning i olika situationer i livet. Ett ord från Gud har ofta något att säga i olika perspektiv. Samma ord kan vägleda i privatlivet, församlingsliv, nationsliv och för välden i stort. Ett ord som uttalats till Israels folk under kung Davids tid kan också få ge uppmuntran och vägledning för en enskild person på 2000-talet
När Gud skapade världen inrättade
han samtidigt den ordning som människan ska ha med 6 dagars arbete
och en dags vila. Den 7de dagen är Herrens dag och han vill att vi
ska vila på den dagen. Gud använde begreppet dagar innan han hade
skapat det som vi tycker styr veckans rytm, d v s sol och måne. Det
visar på att Gud redan innan han skapade himlakropparna hade en
ordning och en tidsindelning. Tidens rytm är således gudomlig.
Gud har givit judarna deras årshjul, d
v s årets olika högtider, och de innehåller förebilder och
symboler för de händelser som kommer att ske i framtiden. Den mest
kända förebilden är påsken. Den ordning som Gud anvisade när
Israels folk skulle frigöras från Faraos makt, skapade en förebild
för Jesus död och uppståndelse, genom vilken vi kan förstå det
nya förbundets innebörd. Detta är ett tydligt exempel på hur Gud
jobbar med fraktaler genom historien. Varje år får Israels folk i
symboliska termer leva igenom hela sin historia. Både det som varit
och det som ska komma.
Isaac Newton, vetenskapsmannen, som gav
oss den matematik som grundlade industrialismen, funderade en hel del
på detta. Han ägnade en avsevärd tid att identifiera kopplingen
mellan Israels högtider och historien, först i dåtid och sedan för
att analysera framtiden. Hans analyser är knivskarpa men hans tankar
färgades också mycket av den tidsanda som han levde i. Idag kan vi
ju betrakta facit och se hur samtiden påverkade hans syn på
historien.
Newton menar att festerna i den sjunde
månaden härrör till den sista tiden och att Uppenbarelseboken
beskriver det som den sjunde månadens högtider är förebilder för.
Med tanke på fraktalprincipen i Guds ordningar är det rimligt.
Newton visar hur varje del i Johannes berättelse korrelerar med det
som sker i den sjunde månadens högtider. Genom att använda
förebilden kan Newton ordna upp kronologin i det som beskrivs i
Uppenbarelseboken.
En annan iakttagelse som Newton gör är
att Daniels profetia och Johannes uppenbarelse använder samma
symbolspråk och att betydelsen av dessa symboler kan säkras genom
att förstå kopplingen mellan Daniels profetia och de verkliga
händelserna innan Jesu födelse. Daniels bok avslutas med att en
bokrulle sluts och får sigill. Johannes uppenbarelse börjar med att
Lammet får bokrullen och öppnar dess sigill.
Johannes uppenbarelse visar på
händelser som sker kring Guds tron, det allra heligaste. Lammet är
både det som offrats och fungerar som överstepräst i det himmelska
templet. Den sjunde månadens högtider i judarnas årshjul
innehåller en rad händelser i templets allra heligaste och Johannes
får se originalet till de förebilder som spelats upp genom
historien i tabernaklet och i templet. Paulus skriver att allt detta,
d v s det som sker i det himmelska och vars förebilder finns i de
judiska högtiderna, tillhör den fasta födan för de andligt mogna
i Guds rike (se Hebr 6:1-3).
Newtons kommentarer till både Daniels
bok och Uppenbarelseboken finns fritt tillgängliga på internet
(https://www.blueletterbible.org/commentaries/newton_isaac/).
Newton var färgad av upplysningens
hårda kritik mot den katolska kyrkan och kopplar därför samman
mycket av det som sägs om vilddjuret till strukturer som kommer från
den. Det är dock förvånande att han inte nämner Islam. Ur ett
religionsperspektiv (beskrivs som en kvinna i profetior) så kan den
stora skökan vara både den romerska kyrkan och islam. Det romerska
riket har delats och idag finns det två religioner i romarriket, den
Katolska kyrkan (väst) och Islam (öst).
Båda dessa har kännetecken som
stämmer in på skökan Uppenbarelseboken. Utifrån fraktalprincipen
kan det vara så att texten faktiskt kan appliceras på både den
korruption som skedde inom den katolska kyrkan och det villolära som
Islam utgör. Uppenbarelsebokens text kan trösta och stärka oss
kristna kring hur Gud verkade under den svåra förföljelser som
konfrontationen mellan den romerska religionen med sin kejsardyrkan
och den kristna tron. Historien visar på hur Gud beskyddar sin
församling och hur det ogudaktiga systemet går under och den
kristna tron segrar.
Profetian visar också på att när de
yttre farorna är över så bildas en ny front (ett nytt hot) och det
finns inom den segrande parten. Händelseutvecklingen under de första
400 åren i kyrkans historia har mycket att säga oss om den yttersta
tiden som vi står inför. Allt enligt Guds princip att bygga både
natur och historia i form av fraktaler.
Uppenbarelseboken är en komplex bok
att läsa. I Daniels bok får vi en ledtråd kring hur förståelsen
vad gäller profetior utvecklas.
Dan 12:4. Men du, Daniel, må gömma
dessa ord och försegla denna skrift intill ändens tid; många komma
att rannsaka den, och insikten skall så växa till.
Bibelns hemligheter kommer att
uppenbaras med tiden och insikten växer allt eftersom texten
studeras av allt fler. Hittills har studierna av de profetiska
texterna dominerats av ett västerländskt tankemönster. I
nedanstående länk finns en helt annan analys som tar sin
utgångspunkt i ett österländskt tänkesätt. Den är väl värd
att titta på. Vi behöver titta på bibelns texter utifrån nya
perspektiv för att insikten ska kunna växa till.
Islams roll i den yttersta tiden
(http://youtu.be/RQ8C-qe3qSM).