Att se det stora i det lilla – fraktaler i bibeln

Kan man se det stora i det lilla och kan det lilla förklara det stora? Vad definierar det stora? Vad definierar det sköna? Vad är det som gör att vi uppfattar något som stort, vackert eller gott?

I både skönhet och i storhet finns en känsla för symmetrier och ordning. När den frågan undersökts vetenskapligt finner man att vi människor har en preferens för vissa symmetrier. Ett exempel är det gyllene snittet. I en rektangel enligt det gyllene snittet är den långa sidan 1.618 längre än den kortare. Nationers flaggor brukar ha en form som följer det gyllene snittet. När man undersöker vad vi människor finner vackert i ett ansikte så är det en faktor som har stor betydelse och det är hur pass symmetriskt huvuddragen i ansiktet är placerade. I experiment har man visat att ansikten som följer det gyllene snittet när det gäller placering av ögon, näsa, och mun, uppfattas som attraktiva.

Den italienske matematikern Leonardo Fibonacci (1200-talet) studerade en talserie som beskrev hur kaniner förökade sig i tiden under de mest gynnsamma förhållanden. Modellen fungerar också för bisamhällen och talserien finns överallt i naturen. Snäckor, skal, blommor, och träd växer på ett sätt som beskrivs av talserien. Om man dividerar två på varandra följande tal i Fibonaccis talserie får man det gyllene snittet.

När Gud skapar världen så läser vi följande.

1 Mos 1:12. Gud sade: ”Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö i sin frukt skall växa på jorden.” Och det blev så. Jorden frambringade grönska: olika arter av fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det var gott.

1 Mos 1:14-17. Gud sade: ”På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka högtider, dagar och år. De skall vara ljus på himlavalvet och lysa över jorden.” Och det blev så. Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott.

1 Mos 1:20-21. Gud sade: ”Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet.” Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott.

1 Mos 1:24-25. Gud sade: ”Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter.” Och det blev så. Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott.

Efter varje del i sin skapelse konstaterar Gud att det som skapats var gott. När Gud till sist skapat människan till sin avbild konstaterar han att alltsammans var mycket gott.

Då människan är skapad till Guds avbild innebär det att vi också uppskattar det som Gud funnit vara gott. Jesus talar om att man känner igen ett träd på deras frukt. Att det Gud skapade var gott betyder att Gud är god. Då skapelsen från början uppfyllde det som Gud kallar gott så innebär det också att vi kan lära oss om Gud genom det vi ser i naturen. Paulus säger följande i Romarbrevet.

Rom 1:20. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga.

När vi läser första kapitlet i Johannes evangelium ser vi att Guds ord var i begynnelsen. Guds ord kan också beskrivas som Guds logik, Guds principer eller Guds ordning. Matematik är ett språk som utvecklats från vårt behov att beskriva det rum (dimension) där vi lever. Starten är i geometriska samband, symmetrier, och relationer i tid och rum. Matematiken gör det möjligt att på ett kompakt sätt beskriva allt det som vi kan uppleva i naturen. Matematiken blir därmed också ett himmelskt språk i det att den kan användas för att bättre förstå Gud genom det han skapat.

I följande korta Youtube klipp får vi bekanta oss med något av den skönhet som finns kopplade till den gyllene regeln och Fibonaccis talserie.

Se hur den gyllene regeln och Fibonaccis talserie genomsyrar varje del av naturen.

http://youtu.be/bE2EiI-UfsE

Se ett kort föredrag kring matematikens språk och den skönhet det uppenbarar.

http://youtu.be/SjSHVDfXHQ4

Naturen är full utav fraktala mönster d v s mönster som helt och hållet byggs upp via rekursion och där samma mönster upprepar sig i olika skalor. Bibeln kan också betraktas som en fraktal. Det betyder att flera av de principer som Bibeln visar gäller så väl i det lilla perspektivet som i det stora.

Låt mig ge några exempel.

1. Gud skapade oss till sina avbilder, till man och kvinna skapade han oss. När han gör det visar Gud att människan inte uppnår en helhet i sig själv. De två ska bli ett kött. Gud återkommer till denna bild i både det gamla och det nya förbundet. Äktenskapet blir en förebild till relationen mellan Gud och hans folk. Den kemi som håller samman man och kvinna i äktenskapet har tre komponenter och det är tro, hopp och kärlek. Attraktionskraften finns i kärleken, stabiliteten i tron, och målet för parets strävan finns i hoppet om den livsfrukt som skapas tillsammans. Motsvarande processer finns i relationen mellan Gud och hans folk. I ett bibliskt perspektiv så är allt en del i en kärlekshistoria mellan Gud och hans folk. Tiden avslutas med ett storskaligt bröllop.
   
2. Uppbrottet från världen, omvändelsen, startar på det personliga planet när Abram kallas av Gud ut ut landet Ur. Den skalas upp till släktnivån när Josef går före till ett främmande land och sedan upphöjs från fängelsehålorna till att bli nummer två i Faraos rike. Josef kallar på sin far Jakob och sina bröder när hungersnöden drabbar dem där de bor och Josefs bröder blir räddade av den de sålt som slav till Egypten. I nästa nivå leder Moses ett helt folk ut ur Egypten, och slaveriet där, till det utlovande landet. Jesus kom ner till jorden och kallade oss ut ur ett andligt mörker och in i hans rike. Ett rike som är inom oss. I nästa steg kommer hela skapelsen att kallas ut till den frihet som vi som Guds barn fått i anden. Alltså, Guds övergripande ordning kommer igen gång på gång som en andlig fraktal.
   
3. Under ökenvandringen ut ur Egypten ger Gud Moses instruktioner att ordna ett tabernakel för mötet mellan Gud och människa. Tabernaklet blir ordnat efter en förebild som senare kommer att byggas i en permanent form som ett stentempel. Både tälttabernaklet och stentemplet är förebilder för det som finns i himmelen där Gud har sin tron och den ordning som gäller i den pånyttfödda kristna människan. Jesus använder också templet som en bild på sin egen kropp då hans säger; bryt ned detta tempel så ska jag på tre dagar bygga upp det igen.
   Det finns anledning för oss kristna att komma ihåg den övergripande fraktalprincip som Gud har i sin logik och i sitt ord. Den principen gör det möjligt för oss att förstå hur Gud tänker och det kan vara en vägledning både när vi ska tolka profetior och när vi söker vägledning i olika situationer i livet. Ett ord från Gud har ofta något att säga i olika perspektiv. Samma ord kan vägleda i privatlivet, församlingsliv, nationsliv och för välden i stort. Ett ord som uttalats till Israels folk under kung Davids tid kan också få ge uppmuntran och vägledning för en enskild person på 2000-talet

När Gud skapade världen inrättade han samtidigt den ordning som människan ska ha med 6 dagars arbete och en dags vila. Den 7de dagen är Herrens dag och han vill att vi ska vila på den dagen. Gud använde begreppet dagar innan han hade skapat det som vi tycker styr veckans rytm, d v s sol och måne. Det visar på att Gud redan innan han skapade himlakropparna hade en ordning och en tidsindelning. Tidens rytm är således gudomlig.

Gud har givit judarna deras årshjul, d v s årets olika högtider, och de innehåller förebilder och symboler för de händelser som kommer att ske i framtiden. Den mest kända förebilden är påsken. Den ordning som Gud anvisade när Israels folk skulle frigöras från Faraos makt, skapade en förebild för Jesus död och uppståndelse, genom vilken vi kan förstå det nya förbundets innebörd. Detta är ett tydligt exempel på hur Gud jobbar med fraktaler genom historien. Varje år får Israels folk i symboliska termer leva igenom hela sin historia. Både det som varit och det som ska komma.

Isaac Newton, vetenskapsmannen, som gav oss den matematik som grundlade industrialismen, funderade en hel del på detta. Han ägnade en avsevärd tid att identifiera kopplingen mellan Israels högtider och historien, först i dåtid och sedan för att analysera framtiden. Hans analyser är knivskarpa men hans tankar färgades också mycket av den tidsanda som han levde i. Idag kan vi ju betrakta facit och se hur samtiden påverkade hans syn på historien.

Newton menar att festerna i den sjunde månaden härrör till den sista tiden och att Uppenbarelseboken beskriver det som den sjunde månadens högtider är förebilder för. Med tanke på fraktalprincipen i Guds ordningar är det rimligt. Newton visar hur varje del i Johannes berättelse korrelerar med det som sker i den sjunde månadens högtider. Genom att använda förebilden kan Newton ordna upp kronologin i det som beskrivs i Uppenbarelseboken.

En annan iakttagelse som Newton gör är att Daniels profetia och Johannes uppenbarelse använder samma symbolspråk och att betydelsen av dessa symboler kan säkras genom att förstå kopplingen mellan Daniels profetia och de verkliga händelserna innan Jesu födelse. Daniels bok avslutas med att en bokrulle sluts och får sigill. Johannes uppenbarelse börjar med att Lammet får bokrullen och öppnar dess sigill.

Johannes uppenbarelse visar på händelser som sker kring Guds tron, det allra heligaste. Lammet är både det som offrats och fungerar som överstepräst i det himmelska templet. Den sjunde månadens högtider i judarnas årshjul innehåller en rad händelser i templets allra heligaste och Johannes får se originalet till de förebilder som spelats upp genom historien i tabernaklet och i templet. Paulus skriver att allt detta, d v s det som sker i det himmelska och vars förebilder finns i de judiska högtiderna, tillhör den fasta födan för de andligt mogna i Guds rike (se Hebr 6:1-3).

Newtons kommentarer till både Daniels bok och Uppenbarelseboken finns fritt tillgängliga på internet (https://www.blueletterbible.org/commentaries/newton_isaac/).

Newton var färgad av upplysningens hårda kritik mot den katolska kyrkan och kopplar därför samman mycket av det som sägs om vilddjuret till strukturer som kommer från den. Det är dock förvånande att han inte nämner Islam. Ur ett religionsperspektiv (beskrivs som en kvinna i profetior) så kan den stora skökan vara både den romerska kyrkan och islam. Det romerska riket har delats och idag finns det två religioner i romarriket, den Katolska kyrkan (väst) och Islam (öst).

Båda dessa har kännetecken som stämmer in på skökan Uppenbarelseboken. Utifrån fraktalprincipen kan det vara så att texten faktiskt kan appliceras på både den korruption som skedde inom den katolska kyrkan och det villolära som Islam utgör. Uppenbarelsebokens text kan trösta och stärka oss kristna kring hur Gud verkade under den svåra förföljelser som konfrontationen mellan den romerska religionen med sin kejsardyrkan och den kristna tron. Historien visar på hur Gud beskyddar sin församling och hur det ogudaktiga systemet går under och den kristna tron segrar.

Profetian visar också på att när de yttre farorna är över så bildas en ny front (ett nytt hot) och det finns inom den segrande parten. Händelseutvecklingen under de första 400 åren i kyrkans historia har mycket att säga oss om den yttersta tiden som vi står inför. Allt enligt Guds princip att bygga både natur och historia i form av fraktaler.

Uppenbarelseboken är en komplex bok att läsa. I Daniels bok får vi en ledtråd kring hur förståelsen vad gäller profetior utvecklas.

Dan 12:4. Men du, Daniel, må gömma dessa ord och försegla denna skrift intill ändens tid; många komma att rannsaka den, och insikten skall så växa till.

Bibelns hemligheter kommer att uppenbaras med tiden och insikten växer allt eftersom texten studeras av allt fler. Hittills har studierna av de profetiska texterna dominerats av ett västerländskt tankemönster. I nedanstående länk finns en helt annan analys som tar sin utgångspunkt i ett österländskt tänkesätt. Den är väl värd att titta på. Vi behöver titta på bibelns texter utifrån nya perspektiv för att insikten ska kunna växa till.

Islams roll i den yttersta tiden (http://youtu.be/RQ8C-qe3qSM).