söndag 14 juni 2015

I den förlorade sonens land – en äventyrlig resa

I några bloggar kommer Jesu gärningar i den gränstrakt som kallades Dekapolis att belysas. Dekapolis låg öster om Tiberias sjö och Jesus besökte området vid flera tillfällen. I dag är hela området öken och det tyder på att regionen på sikt förlorade den välsignelse som det en gång hade.

Dekapolis var en modern grekisk miljö och hellenismen gav pulsen i städernas inre liv. I området fanns tio städer som alla grundats av krigare från Alexander den stores arme. Vid Jesu tid var detta utposter mot den östra gränsen av det romerska riket. Här drevs handel mot öst och området var en kulturell smältdegel.

När Jesus berättar om den förlorade sonen som reste till ett annat land så var det med stor sannolikhet till området Dekapolis som sonen flyttat. Här fanns ett liv i utsvävningar (sexuell lössläppthet, användning av droger och alkohol, avgudadyrkan) och man både åt och offrade svin regelmässigt. Den förlorade sonen blir ju en svinaherde av det slag som finns beskrivna i några av evangeliernas berättelser från området.

Jesus besökte flera gånger det här området och vi kan se i evangelierna att det kom många från området Dekapolis för att följa Jesus. Ett av brödundren som Jesus gjorde verkar vara i Dekapolisområdet.

Varför vandrade Jesus i detta syndiga område?

Troligtvis beror det på att detta område var en stor frestelse för många unga judar. Precis som den förlorade sonen fanns det unga judar i området som hade vänt sin religion ryggen och lät sig influeras av den för den tiden starkaste kulturella supermakten Grekland. Här fanns ett rikt kulturutbud, filosofer, utbildningsinstitut, och ett nöjesliv som var långt mer avancerat än i Israel.

Jesus kom för att söka upp det förlorade och hela det sargade. Han rörde sig i områden där det fanns trasiga sökare. Man kan utgå från att det fanns många förlorade söner med föräldrar i Israel och där mamma eller pappa bad till Gud för sina barn.

Vid ett tillfälle bestämmer sig Jesus för att åka båt över till Dekapolis. Berättelsen är välkänd och vi ofta läst den utan att riktigt sätta in den i sitt sammanhang. Vi är ju vana att läsa Bibeln i korta sekvenser och det är lätt att missa poänger som kommer av det sammanhang där texten återfinns. Låt oss betrakta ett längre bibelsammanhang i Markus evangelium.

Mark 4:35-41. På kvällen samma dag sade han till dem: ”Låt oss fara över till andra sidan.” De lämnade folket och tog honom med sig i båten som han satt i, och andra båtar följde med. Då kom en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den var nära att fyllas. Själv låg han och sov i aktern med huvudet på dynan. De väckte honom och sade: ”Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?” Han vaknade och hutade åt vinden och sade till sjön: ”Tig! Håll tyst!” Vinden lade sig och det blev alldeles lugnt. Och han sade till dem: ”Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?” Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: ”Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom.”

Texten är bekant och den handlar om hur Jesus stillar stormen. Många människor har funnit tröst i den berättelsen och man har kunnat relatera till stormen som svårigheter och oroligheter i livet. Med Jesus i båten behöver vi inte vara oroliga. Han kan stilla stormen. Den undervisningen lyfter oss och stärker vår tro på Guds omsorg i våra hjärtan.

I vilket sammanhang finns texten? Sammanhanget verkar ju vara viktigt då Markus inleder sekvensen med att koppla tiden till kvällen samma dag som allt övrigt han skrivit om hände. På kvällen samma dag sade han till dem: ”Låt oss fara över till andra sidan.” Vi kan notera att Jesus inte ger något skäl till att de ska åka över sjön. Man kan också notera att det var fler än en båt som följde med över vattnet. Det fanns alltså många vittnen till det som var på väg att hända.

I vilket sammanhang finner vi texten? Markus berättar om hur Jesu hem i Kafarnaum fylls på med människor.

Mark 3:20. När Jesus kom hem samlades folket på nytt, så att han och lärjungarna inte ens kom åt att äta.

Det verkar som om folksamlingarna börjar bli störande för omgivningen och Jesu anhöriga kommer för att ta reda på honom.

Mark 3:21. Hans anhöriga fick höra det och gav sig i väg för att ta hand om honom; de menade att han var från sina sinnen.

Nu var ju inte Jesus alls från sina sinnen och hans anhöriga får åka hem igen. Jesus flyttar undervisningen bort från sitt hem för att predika vid sjön. Allt detta är upptakten till det sammanhang där vår text är hämtad.

Mark 4:1. Sedan började han undervisa vid sjön igen. Massor av folk samlades kring honom, och därför steg han i en båt och satt i den ute på vattnet medan folket stod på stranden.

Det samlades så mycket folk att det blev ett logistiskt problem. Att samlas vid sjön blev en lösning som ordnade upp logistiken något. Det är uppenbart från sammanhanget att Jesus arbetade hårt och fick både lite mat och lite vila. Hans anhöriga blev orolig för honom.

Vad var det då som Jesus undervisade?

Vi läser om att Jesus undervisade i liknelser för folket. När folket hade lämnat fortsatte han sin undervisning och talade klarspråk med lärjungarna.

Mark 4:10. När han blev ensam med de tolv och de andra som var med honom frågade de honom om liknelserna.

Jesus förklarade liknelsernas betydelse för lärjungar. Många av liknelserna handlade om tro på Gud. Vi känner igen liknelsen om senapskornet och om såningsmannen.

Mark 4:33-34. Med många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, så långt de nu kunde fatta det. Han talade bara i liknelser till dem, men när han hade blivit ensam med lärjungarna förklarade han allt.

Det var vid en av alla dessa dagar som Jesus sa: ”Låt oss fara över till andra sidan.” Det är uppenbart att det fanns ett syfte med resan. Jesus visste vad det var men han delade inte med sig av orsaken till resan. Jesus är trött eftersom han undervisat intensivt under en period. Han lägger sig för att sova och somnar. Då blir det plötsligt dåligt väder. Vågorna blir riktigt kraftfulla. Kanske ser de andra båtarna att det blir oväder och vänder in mot land eller också finns de med och hela den lilla flottan ansätts av stormen.

Ur sammanhanget inser vi att Jesus är mycket trött och utarbetad. När han försöker sova så är det något som vill störa. Det är som om något vill hindra honom att få den vila som han behöver. Jesus verkar sova mycket djupt vilket nog betyder att Jesus var riktigt trött men också att han bar på en stark inre frid.

Jesus fortsätter sova och till slut väcker lärjungarna honom. Bryr du dig inte om att vi håller på att gå under? Lärjungarna är riktigt rädda. Dessa erfarna sjömän vet att detta är en farlig situation. Jesus reser sig upp och talar strängt till vinden. Tig, Håll tyst! Vinden lägger sig och det blir stilla.

Det är klart att detta var något som skakade om lärjungarna och alla de som följde med i de andra båtarna. Till och med vinden lyder honom.

Vi vet inte vad som händer efter det att stormen stillats. Lade sig Jesus ner för att sova igen eller hade han redan fått den vila han behövde? Även om inte texten ger oss någon vägledning så torde det tagit en viss tid att komma in till land vilket borde ha gett Jesus viss tid att vila inför det som skulle hända.

Men varför skulle Jesus åka över sjön? Så fort Jesus anländer på den andra sidan händer något dramatiskt.

Mark 5:1-10. De kom över till trakten av Gerasa på andra sidan sjön. När Jesus steg ur båten kom en man emot honom från gravarna. Han var besatt av en oren ande och hade sitt tillhåll bland gravarna. Inte ens med kedjor kunde man längre binda honom. Flera gånger hade han bundits till händer och fötter, men han hade slitit av kedjorna och sprängt bojorna, och ingen kunde få bukt med honom. Dag och natt höll han till bland gravarna eller uppe i bergen och skrek och sargade sig med stenar. När han nu på långt håll fick se Jesus sprang han fram och föll ner för honom och ropade högt: ”Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!” Jesus hade nämligen just sagt åt honom: ”Far ut ur mannen, du orena ande!” Nu frågade han: ”Vad heter du?” Mannen svarade: ”Legion heter jag, för vi är många.” Och han bad honom enträget att inte driva dem från trakten.

När Jesus kommer i land möter han nästa storm. Traktens svåraste fall av galenskap. Mannen som verkar vara helt galen kommer springande mot Jesus. Det är en ond kraft som tagit över hans liv som driver honom att möta Jesus vid stranden. Jesus är på väg att driva ut den makt som plågar mannen då den onda makten talar genom mannens kropp. Ondskans makt ber om att få stanna i trakten.

Av berättelsen verkar det som om det finns en koppling mellan den storm som blåste upp på sjön under resan och det möte som följet får erfara när de går i land. Kan det vara så att det var ondskans makt som vill hindra Jesus från att komma fram till mannen? Kan det vara ondskans makt som stod bakom vinden? Det skulle förklara varför Jesus talar till vinden så starkt. Tig, håll tyst! Det är ett mycket kraftfullt uttryck där stormen behandlas nästan som om det vore en ond andlig kraft. Vi känner ju till att Jesus talade strängt till de onda andarna att de skulle vara tyst när han befriade människor som var plågade.

I berättelsen om Job läser vi något som kan vara en ledtråd till det som sker. Jobs berättelse inleds med att anklagaren, djävulen, kommer inför Gud tillsammans med Guds söner. Han utverkar sig rätten att få skada Jobs liv. Allt vad Job har blir givet i anklagarens hand men han får inte ta Jobs liv.
Hur går då djävulen till väga för att skada Job?

Job 1:13-18. En dag när Jobs söner och döttrar var på fest hemma hos den äldste brodern kom en budbärare till Job och sade: ”Oxarna gick för plogen och åsnorna betade bredvid. Då kom sabeerna och rövade bort dem och högg ner folket. Jag ensam kom undan och kan berätta det för dig.” Medan han ännu talade kom en till och sade: ”Guds eld slog ner från himlen och brände ihjäl fåren och folket. Jag ensam kom undan och kan berätta det för dig.” Medan han ännu talade kom en till och berättade: ”Kaldeerna anföll med tre horder, de tog kamelerna och högg ner folket. Jag ensam kom undan och kan berätta det för dig.” Medan han ännu talade kom en till och sade: ”Dina söner och döttrar var på fest hemma hos den äldste brodern. Då kom en väldig stormby farande från öknen. Den tog tag i husets fyra hörn, och huset föll samman över folket och alla dog. Jag ensam kom undan och kan berätta det för dig.”

De verktyg som djävulen använde var; ett åskväder med ljungeld, onda människor som var våldsverkare och tjuvar, samt en stormby (orkan) som rev sönder det hus där de var. Det är alltså uppenbart att ondskan förfogar över väder och vind om Gud tillåter det. Ur det perspektivet är det rimligt att tolka Jesu starka ord till stormen som även riktat till den andliga kraft som låg bakom angreppet.

När Jesus kommer i land mötte han det som var orsaken att han kom till andra sidan sjön. Jesus måste ha vetat vad som skulle ske och vad som var målet med resan. Texten fortsätter på följande sätt.

Mark 5:11-17. Nu gick där en stor svinhjord och betade på bergssluttningen. Andarna bad honom: ”Skicka bort oss till svinen, så kan vi fara in i dem!” Det lät han dem göra. Och de orena andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten ner i sjön. Omkring två tusen djur var det, och de drunknade i sjön. Svinvaktarna sprang därifrån och berättade alltsammans i staden och ute på landet, och folk gick för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och såg den besatte, han som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen, och de blev förskräckta. Och ögonvittnena berättade vad som hade hänt med den besatte, och om svinen. Då uppmanade de Jesus att lämna deras område.

Andarna i mannen förhandlar för att få stanna i regionen. Notera att de söker sig till en svinjord som ju består av orena djur. Jesus tillåter att de far in i jorden och att de får förstöra den näring som de som äger svinen driver. Att svinen fanns på platsen indikerar hur ogudaktig trakten var. Det visar sig också när människorna i staden får se den befriade mannen sitta frisk med Jesus. De ber Jesus lämna deras trakt. De inser att deras syndiga liv måste ändras om han blir kvar. De älskade mörkret mer än det ljus som Jesus erbjöd. Jesus sänder hem mannen till sin familj för att han ska berätta för dem vad som hänt.

Mark 5:18-20. När han steg i båten bad mannen som hade varit besatt att få följa med honom. Men han lät honom inte göra det utan sade: ”Gå hem till de dina och berätta för dem om allt som Herren har gjort med dig, hur han förbarmade sig över dig.” Då gick mannen sin väg och lät alla i Dekapolis höra vad Jesus hade gjort med honom, och överallt häpnade man.

Kanske fanns det en familj där hemma som ropat till Gud för sin son eller sin släkting. Kanske var Jesu resa över sjön ett svar på den bönen. Tänk om stormen var ett försök för ondskan att hindra Jesus från att komma över till andra sidan sjön för att bota mannen och svara på familjens bön.

Berättelsen ger oss inte några säkra detaljer kring motiven för resan och inte heller vad som hände med mannen senare. Det vi vet är att Jesus, efter det att mannen blivit botad, bestämmer sig för att åka tillbaka. Det är ett tydligt tecken på att Jesu uppdrag på andra sidan sjön handlade om just den besatte mannen.

Mark 5:21. När Jesus hade farit tillbaka till andra sidan sjön samlades mycket folk omkring honom.

Jesus hade avbrutit sin undervisning för att åka över till Dekapolis och plantera ett frö. Fröet var den besatte mannen som vände tillbaka till sin familj för att berätta om vad Jesus hade gjort. Jesus handling visar oss i praktiken vad han menar med sina liknelser om såningsmannen och om senapskornet.


I nästa veckas blogg analyserar vi händelsen lite djupare ur ett andligt perspektiv utifrån Ps 107. Jesu besök i Dekapolis innehåller mycket information om hur det andliga fungerar.
   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar