Jesus
uppmanar oss först söka Guds rike. Vad menas med först? Det är en
princip som går igenom hela bibeln och det är att sätta Guds behov
först. Offra det förstfödda betyder att vi tror Gud om att det
kommer mer. Nästa del i budskapet är att söka. Uppmaningen handlar
om att vara aktiv d v s söka aktivt.
Vi
uppmanas att prioritera det aktiva sökandet. Det vi söker är Guds
rike d v s hans vilja. Vi söker först att göra hans vilja. Ett
sätt att göra detta är att börja dagen inför Guds ansikte. Innan
vi lägger tid på något annan så ger vi först Gud vår tid.
Men
vad är då Guds vilja?
Jesus visar sin vilja
mycket tydligt när han talar om den yttersta tiden i ett annat
sammanhang. Att just detta är hans vilja kan nog inte misstolkas i
det att det utgör grunden för domen vid tidens slut. Vi kan läsa i
Matt 25 om hur det kommer att gå till vid tidens slut. Jesus talar
om att då sker en dom, en slutlig revision. Revisionen kommer att
handla om hur vi behandlat hans minsta bröder. Det står i Matt
25:31-40.
När Människosonen
kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då skall
han sätta sig på härlighetens tron. Och alla folk skall samlas
inför honom, och han skall skilja människorna som herden skiljer
fåren från getterna. Han skall ställa fåren till höger om sig
och getterna till vänster. Sedan skall kungen säga till dem som
står till höger: ’Kom, ni som har fått min faders välsignelse,
och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse. Jag
var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig
att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och
ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i
fängelse och ni besökte mig.’ Då kommer de rättfärdiga att
fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller
törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog
hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig
sjuk eller i fängelse och besökte dig?’ 40Kungen skall svara dem:
’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är
mina bröder, det har ni gjort för mig.’
Vilka är de minsta som är
Jesu bröder?
Det finns ett antal
sammanhang i bibeln som kan ge oss vägledning i den frågan. Vi
läser i Matt 12:46-50.
Medan han ännu talade
till folket kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville
tala med honom, och någon sade till honom: ”Din mor och dina
bröder står där ute och vill tala med dig.” Han svarade honom:
”Vem är min mor, och vilka är mina bröder?” Och han visade med
handen på sina lärjungar och sade: ”Det här är min mor och mina
bröder. Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och
syster och mor.”
I ovanstående sammanhang
blir det klart att Jesus betraktar var och en som gör hans faders
vilja som hans bröder. Från sammanhanget går det inte att utläsa
vilket skäl som hans mor och bröder har kommit för att träffa
honom. Det är dock uppenbart att Jesus avvisar deras besök. Det
står inte i texten att han hörsammade deras begäran. Varför? Vid
ett annat tillfälle i Joh 7:1-5 kan vi läsa om Jesus relation till
sina bröder i början av sin tjänst.
Sedan vandrade Jesus
omkring i Galileen. I Judeen ville han inte vandra eftersom judarna
var ute efter att döda honom.
Judarnas lövhyddefest
närmade sig. Hans bröder sade då till honom: ”Stanna inte här
utan gå till Judeen, så att också dina lärjungar får se dina
gärningar. Ingen verkar i skymundan om han vill bli allmänt känd.
Om du gör sådana ting, visa dig då för världen.” Inte heller
hans bröder trodde på honom.
I början av Jesu verk så
trodde inte hans bröder på honom. De uppmanade honom att gå dit
där det fanns en risk att han kunde bli dödad. Hans familj kom till
tro senare och vi kan läsa följande i Apg 1:14.
Alla dessa höll ihop
under ständig bön, tillsammans med några kvinnor, Maria, Jesu mor,
och hans bröder.
Händelsen med att Jesu
mor och bröder sänder bud efter Jesus finns berättade i tre av
evangelierna och det visar att Jesus var mycket tydlig med vilka som
han kallade för bröder. Det var de som följer honom. Om Jesus hade
menat alla människor så är det märkligt att han väljer att inte
anse sina biologiska halvbröder så som bröder och inte heller son
biologiska mor som sin mamma. Jesus använder detta tillfälle för
att undervisa de som följer honom den speciella relation som de har
till varandra och hur han ser på dem. Det är svårt att tänka sig
någon tydligare undervisning än den som själva händelsen utgjorde
när hans biologiska familj sökte honom.
Jesus var också mycket
tydlig med att han förväntade sig att hans lärjungar gjorde samma
val som han gjort i sitt liv. Vi läser i Matt 10:37-39.
Den som älskar far
eller mor mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig, och den
som älskar son eller dotter mer än mig, han är inte värd att
tillhöra mig. Den som inte tar sitt kors och följer efter mig är
inte värd att tillhöra mig. Den som finner sitt liv skall mista
det, och den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det.
Det är ett oerhört
starkt och långtgående krav som Jesus har på sina lärjungar.
Naturligtvis handlar det om att välja i en situation där detta
krävs för att kunna följa Jesus. De finns inget i bibeln som
uppmanar till uppror mot sina föräldrar. Bibeln säger: hedra din
fader och din moder. Däremot om dina föräldrar vill skilja dig
från gemenskapen med Jesus då inträder en högre lag med sina
särskilda ordningar.
Petrus frågar Jesus en
gång om vad som ska hända med dem, lärjungarna, som ju lämnat
sina familjer för att följa Jesus. Vi kan läsa Jesu svar i Mark
10:29-31.
Jesus svarade:
”Sannerligen, var och en som för min och evangeliets skull har
lämnat hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller
barn eller åkrar skall få hundrafalt igen. Här i världen skall
han få hus och bröder och systrar och mödrar och barn och åkrar
mitt under förföljelser, och sedan evigt liv i den kommande
världen. Många som är sist skall bli först, och många som är
först skall bli sist.”
Det finns ett rikt löfte
förknippat med efterföljelsen när den leder till ett sådant svårt
beslut att behöva lämna sin familj för att följa Jesus. Notera
att Jesus specifikt lyfter fram både en belöning här i tiden (till
och med i en period av förföljelse) och i den kommande d v s när
han kommer tillbaka för att döma världen. Det är uppenbart att de
som övergett familjen i efterföljelsen hör till de om vilka Jesus
säger. Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta
det rike som har väntat er sedan världens skapelse.
De som övergav sin familj
för att följa Jesus har alltså uppfyllt Jesu ord: Jag var
hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att
dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni
gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i
fängelse och ni besökte mig.’
Det är
intressant att notera att Jesus är konsekvent och använder
familjebegreppet på samma sätt i Matt 25 som i Matt 12. Jesu
verkliga familj är de som följer honom, hans lärjungar, och inte
hans biologiska familj. Det kan inte heller vara alla människor i
världen, d v s människosläktet, eftersom då skulle ju också hans
biologiska familj räknas in. Jesus gör en mycket tydlig avgränsning
när det gäller hans familj och han är tydlig med att han räknar
sina lärjungar, de som följer honom, som sin familj. Vid domens dag
är det vårt förhållningssätt till de som tillhör honom och
framför allt de minsta bland dessa som är avgörande.
Men
talar inte Jesus mycket om hur vi förhåller oss till alla
människor, även våra ovänner? Jo, och han gör det i relation
till att vara Guds barn. Vi läser i Matt 5:43-47.
Ni har hört att det
blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag
säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då
blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp
över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och
orättfärdiga. Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön
för det? Gör inte tullindrivarna likadant? Och om ni hälsar
vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något
märkvärdigt? Gör inte hedningarna likadant? Var fullkomliga, så
som er fader i himlen är fullkomlig.
Om vi
ska kallas Guds barn, och om vi ska vara Jesu familj, då följer vi
hans exempel. Gud låter sin godhet komma alla människor till del
och på samma sätt förväntas vår tro fungera. Poängen i det
Jesus säger är att vi förväntas älska även de som inte finns i
familjen. Att vi älskar vår egen familj är minimikravet men Jesus
uppmanar oss att visa vår tro på Guds omsorg på ett sådant sätt
att vi också kan vara goda mot de som vi vet inte kommer att
återgälda det.
Det är
inte för att bli en del av familjen som vi ska älska de som inte
tillhör familjen, utan eftersom vi tillhör familjen så beter vi
oss så som vår fader gör. Vi kan inte förtjäna en plats i
familjen men när undret skett vågar vi älska våra fiender
eftersom vi vet att Gud vår fader tar hand om sin familj. Guds
familj är så pass trygg att den vågar sträcka ut en hand även
till sin fiende.
Jesus
har ganska mycket att säga om detta med våra relationer inom
lärjungeskaran. Han är mycket tydlig med att du kan säga allting
rätt, d v s ha rätt i sak men fel i hjärtat. På samma sätt så
kan du ha fel i sak men ha ett hjärta som är rätt. Jesus anklagade
aldrig de skriftlärda för att ha fel i sak på ett övergripande
plan men han anklagade dem att ha fel inställning och vara orena i
sina hjärtan. Vi läser i Matt 23:1-12.
Sedan talade Jesus till
folket och sina lärjungar och sade: ”De skriftlärda och
fariseerna har satt sig på Moses stol. Gör därför allt vad de lär
er och håll fast vid det, men handla inte som de gör, för de säger
ett och gör ett annat. De binder ihop tunga bördor och lägger dem
på människornas axlar, men själva rör de inte ett finger för att
rätta till dem. Allt vad de företar sig gör de för att
människorna skall lägga märke till dem. De skaffar sig breda
böneremsor och stora manteltofsar. De tycker om att ha hedersplatsen
på gästabuden och sitta främst i synagogan, och de vill bli
hälsade på torgen och kallas rabbi av alla människor. Men ni skall
inte låta er kallas rabbi, ty en är er läromästare och ni är
alla bröder. Ni skall inte kalla någon här på jorden för er
fader, ty en är er fader, han som är i himlen. Inte heller skall ni
låta er kallas lärare, ty en är er lärare, Kristus. Den som är
störst bland er skall vara de andras tjänare. Den som upphöjer sig
skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.
Jesus
är mycket specifik kring vilken typ av relationer som vi ska ha i
församlingen. Vi är syskon. Det finns vissa som är äldre och det
finns vissa som är yngre vilket innebär att det finns olika
erfarenheter som vi kan ta till vara på. Det finns däremot inte
någon hierarki som Gud ser som överordnad syskonskapet. Jesus
avslutar stycket med att uttala en lag, Guds ord och ordning, och den
lyder. Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som
ödmjukar sig skall bli upphöjd.
Det är
ett mycket starkt ord. Vi måste komma ihåg att det ordet har samma
kraft som det ord som skapade universum. Det är ett orubbligt ord,
en sanning som ordnar utvecklingen i tiden.
Finns
det då några exempel i bibeln på sådana som har rätt hjärta men
lär ut fel? Ett mycket talande exempel finns i bergspredikan i Matt
5:17-20.
Tro inte att jag har
kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit
för att upphäva utan för att uppfylla. Sannerligen, innan himlen
och jorden förgår skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i
lagen förgå; inte förrän allt har skett. Den som upphäver ett
enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna
så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som
handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i
himmelriket. Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar
de skriftlärdas och fariseernas, så kommer ni inte in i
himmelriket.
Texten
handlar om sådana som vill vara Guds barn men som har fel lära
eller undervisar fel doktrin. Detta är den text i bibeln som
tydligast indikerar en rangordning i Guds familj. Jesu minsta bröder
är sådana som har rätt hjärta men inte har rätt kunskap eller
rätt insikt.
Ibland
tolkar vi Jesu ord om de minsta så som om det skulle handla om barn.
Vi läser i Matt 18:1-5.
Vid samma tillfälle
kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Vem är störst i
himmelriket?” Han kallade till sig ett barn och ställde det
framför dem och sade: ”Sannerligen, om ni inte omvänder er och
blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig
själva små som det här barnet är störst i himmelriket. Och den
som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig.
Här
visar Jesus oss den andra ytterligheten d v s vilken som är störst
i himmelriket. De som gör sig själva små som det här barnet är
störst i himmelriket. Texten visar att Jesus inte talar om barn
när han använder orden mina minsta bröder. Barn räknas ju bland
de största i himmelriket.
I en
annan blogg har jag tagit upp när lärjungarna försökte stoppa en
man som gjorde under i Jesu namn men som inte följde dem. Vi hittar
den berättelsen i Mark 9:39-41.
Johannes sade till
honom: ”Mästare, vi såg en som drev ut demoner i ditt namn, och
vi försökte hindra honom, eftersom han inte hörde till oss.” Men
Jesus sade: ”Hindra honom inte. Ingen som gör underverk i mitt
namn kan genast efteråt tala illa om mig. Den som inte är mot oss,
han är för oss. Den som ger er en bägare vatten att dricka därför
att ni tillhör Kristus – sannerligen, han skall inte gå miste om
sin lön.
Jesus
använder samma retorik i detta fall som i Matt 10,18, och 25. Gud
belönar den som tar emot, välkomnar och hjälper de som tillhör
honom.
Allt
tyder på att vi är på väg in i tid med stora utmaningar för
mänskligheten. Jesus talar om en stor ångest och rådlöshet som
ska drabba hedningarna. Naturligtvis kommer denna oro också att
drabba kyrkan, framför om vi tänker på ett mänskligt sätt. När
Jesus talar om den sista tiden så betonar han att vi ska behålla
besinningen och stärkas av det som sker. Vi kan bara göra det genom
att ha vårt sinne riktat mot himmelen och Guds rikes utmaningar.
I det
arbetet kommer omsorgen om varandra och de minsta i familjen att vara
viktig. När oro drabbar en familj då är det de minsta som behöver
mest omsorg. Det finns en uppenbar risk att oron i världen sprider
sig in i Guds familj och att vi blir för självupptagna för att bry
oss om de som är våra minsta bröder. Kanske kommer några av våra
minsta bröder att lockas med i någon av de rörelser som uppstår
kring falska Messiasgestalter. Kanske kommer något syskon tolka
bibeln på ett annat sätt än vad du gör.
Låt
oss i den tid vi lever komma ihåg Jesus ord till oss och alla våra
bröder - Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att
ni tillhör Kristus – sannerligen, han skall inte gå miste om sin
lön. Om vi i något läge inte vet vem som tillhör Kristus, så
kan vi utgå ifrån Jesus ord - älska era fiender och be för dem
som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Ty han
låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över
rättfärdiga och orättfärdiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar