fredag 18 april 2014

En påskbetraktelse – brytningstid mellan det gudomliga och det mänskliga

Nu i påsktider aktualiseras Jesu liv i olika sammanhang. Webbsajten chef.se publicerar för andra gången en artikel om Jesu ledarskap. Naturligtvis är artikeln skriven med glimten i ögat och är tänkt för att roa läsaren. Även om den inte är tänkt att vara på allvar så innehåller artikeln en intressant brytning mellan ett mänskligt sätt och Guds sätt att se på ledarskap. Idén i artikeln är att så att säga granska Jesu ledarskap utifrån det moderna samhällets sätt att se på ledarskap. Artikeln börjar så här.

Han var en kommunikatör av Guds nåde som botade sjuka och återuppväckte döda så fort han kom åt. Tillsammans med sin mentor lade han fast strategin för de blott tre år han skulle verka på sin post. Vi talar naturligtvis om Jesus. En man vars ledaregenskaper är oomtvistliga, men som inte heller han var mer än människa och hade sina svagheter som chef.

Artikeln fortsätter med att lista de misstag som Jesus anses ha gjort utifrån det moderna samhällets paradigm. De misstag som listas är följande.

Ledarflopp 1: Judas var en felrekrytering.
Ledarflopp 2: Jobbet slukade all hans tid.
Ledarflopp 3: Ledningsgruppen var enkönad.
Ledarflopp 4: Han var otydlig.
Ledarflopp 5: Han var lynnig.
Ledarflopp 6: Avgången var inte förberedd.
Ledarflopp 7: Han var inkonsekvent.
Ledarflopp 8: Han slarvade med skatten.
Ledarflopp 9: Familjen blev försummad.
Ledarflopp 10: Framtidsstrategi saknades.

Ni hittar artikeln på följande webblänk http://chef.se/jesus-10-storsta-ledarskapsfloppar/

Artikeln ger uttryck för en tidsanda med behovet av att hitta brister hos Jesus i förhållande till den visdomshöjd som råder i dag. Man vill gärna, likt Jonas Gardell, få beskriva en tandlös Jesus. Världens barn kommer alltid att vilja ställa sig på Pontius Pilatus sida och misshandla Jesus och sedan framställa honom som en svag låtsaskung med törnekrona och vanställt yttre.

Varje påsk kan vi nog hitta sammanhang där Jesus korsfästs på nytt.

Var Judas en felrekrytering?
Jesus såg nog inte Judas som en felrekrytering. Vi kan läsa följande i Joh 6:66-71.

Då drog sig många av hans lärjungar tillbaka och ville inte längre följa med honom. Jesus sade till de tolv: ”Inte vill väl ni också gå er väg?” Simon Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att du är Guds helige.” Jesus sade: ”Har jag inte själv valt ut er tolv? Och ändå är en av er en djävul.” Han menade Judas, Simon Iskariots son, ty denne skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

Händelsen utspelas strax efter det att Jesus gjort brödundret och Jesus förebrår folket för att söka honom för att få mat och inte för det budskap han har. Han säger sig vara brödet från himmelen och att de måste äta hans kött och dricka hans blod för att få liv. Detta är en stötesten för folket och alla börjar lämna honom. Detta är relativt tidigt i Jesu tjänst. Från sammanhanget förstår vi att Jesus vet vem Judas är och att han inte valdes av ett misstag.

Kanske kan man säga att Jesus visar att även onda människor bidrar till Guds verk utan att de förstår det. Bibeln visar på flera ställen hur onda krafter får lov att bidra i Guds plan. Vi ser ett liknande exempel när David har smorts till kung i gamla testamentet. Vi läser i 1 Sam 16:14-22.

Men Herrens ande hade övergett Saul, och han plågades av en ond ande som Herren sänt. Hans närmaste män sade då: ”Vi ser att en ond ande från Gud plågar dig, herre. Befall dina tjänare – vi står här beredda – att leta upp någon som spelar lyra. När den onda anden ansätter dig kan han spela för dig och lindra din plåga.” Saul sade då till sina män: ”Leta upp någon som är skicklig att spela och för honom till mig.” En av dem berättade att han hade träffat en son till Jishaj i Betlehem som kunde spela. ”Det är en duktig karl och en god soldat, han vet att lägga sina ord och ser bra ut. Och Herren är med honom.” Då skickade Saul bud till Jishaj och lät säga: ”Sänd din son David till mig, han som vallar fåren.” Jishaj tog tio bröd, en lägel vin och en killing och skickade detta med sin son David till Saul. Så kom David till Saul och trädde i tjänst hos honom. Saul blev mycket fäst vid honom; han gjorde honom till sin väpnare och skickade bud till Jishaj: ”Jag tycker bra om David. Låt honom stanna i min tjänst.”

En ond ande fick bereda vägen för David in i Israels kungahus.

En ledare får många gånger erfara att personer som är obehagliga eller besvärliga ändå har en viktig roll att fylla för att helheten ska kunna gå vidare och ta nästa steg i sin utveckling. Vi ser ett annat exempel på detta när Paulus skriver i 2 Kor 12:7.

Och för de väldiga uppenbarelsernas skull, för att jag inte skall bli högfärdig, har jag fått en tagg som sticker mig, en ängel från Satan som misshandlar mig så att jag inte blir högfärdig. Tre gånger har jag bett Herren att den skall lämna mig i fred. Men han svarade: ”Min nåd är allt du behöver.” Ja, i svagheten blir kraften störst.

Slukade jobbet all Jesu tid?
I moderna ledarskapskurser talas det ofta om det hållbara ledarskapet och att inte bränna ut sig. Ofta brukar man tala om vikten av att också ha ett sunt privatliv. Huvudlinjen är att försöka kompensera för det normala paradigm som gäller i näringslivet.

I näringslivet handlar det ofta om att smida medan järnet är varmt. Det finns ett fönster för en produkt eller tjänst och under den tid då fönstret är öppet gäller det att ligga i. Jesus verkar inte riktigt arbeta på ett sådant sätt. Vi läser i Matt 9:35-37.

Jesus vandrade omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i synagogorna, förkunnade budskapet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. När han såg människorna fylldes han av medlidande med dem, för de var illa medfarna och hjälplösa, som får utan herde, och han sade till sina lärjungar: ”Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”

I ovanstående text ser Jesus att det är skördetid d v s fönstret är öppet. Hans reaktion är att uppmana sina lärjungar att be till Gud om fler arbetare. Jesus verkar ha en insikt om hur mycket som är rimligt för en arbetare att klara av.

I Mark 6:34 står det: När han steg i land fick han se en stor skara människor. Han fylldes av medlidande med dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem länge.

Texten visar att Jesus jobbade övertid när han såg ett stort behov som rörde hans hjärta. Det finns också tillfällen där Jesus drar sig tillbaka för att vila trots att folket tränger sig på. Vi läser om ett tillfälle då Jesus får reda på att Johannes har blivit dödad. Då står det: När Jesus hörde detta drog han sig undan och for över sjön till en öde trakt för att vara ensam.

Vid ett annat tillfälle kommer lärjungarna tillbaka till Jesus efter att ha vandrat runt i trakten och förkunnat om himmelriket. Då händer följande.

Apostlarna samlades hos Jesus och berättade för honom om allt de hade gjort och vad de hade undervisat om. Han sade till dem: ”Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.”

I Luk 5:15-16 står: Emellertid spred sig ryktet om honom alltmer, och stora skaror samlades för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar. Men han hade dragit sig undan till öde trakter för att be.

Jesus drog sig undan även när marknadens fönster var öppet. Jesus värnade om den personliga tiden och drog sig undan för att hämta kraft. Han lät också sina lärjungar vila.

Jesus säger. Jag är den gode herden. När han säger det syftar han på Davids psalm.

Herren är min Herde och mig skall intet fattas. Han låter mig vila vid gröna ängar och han för mig till vatten där jag finner ro.

Vid ett tillfälle ropar Jesus på gatan: Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.

Allt tyder på att Jesus utövade ett hållbart ledarskap.

Jesu ledningsgrupp var enkönad.
Jesus valde ut 12 lärjungar och alla dessa var män. Däremot så var det många kvinnor som följde Jesus och när Jesus uppstår från det döda så visar han sig först för en kvinna. Vid flera tillfällen bryter Jesus dåtidens regler genom att tala till och värdera kvinnor lika mycket som män. Även om ledningsgruppen var enkönad så innehöll den en brokighet. Johannes den mjuka tillbedjaren, Petrus den driftige entreprenören, Tomas den eftertänksamme tvivlaren, Natanael den rättrådige, Filippos den utåtriktade, Judas den girige. Mångfald har många dimensioner.    

Var Jesus otydlig?
Det är uppenbart att Jesus valde att tala i liknelser för att inte alla skulle förstå hans undervisning. Lärjungarna frågar Jesus om varför han gör det.

Lärjungarna kom fram och frågade honom: ”Varför talar du till dem i liknelser?” Han svarade dem: ”Ni har fått gåvan att lära känna himmelrikets hemligheter, men det har inte de andra. Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Därför talar jag till dem i liknelser, ty fast de ser, ser de inte, och fast de hör, hör de inte och förstår inte.

Man skulle kunna säga att Jesus var tydlig inåt i sin organisation men inte utåt. På den punkten liknar hans förhållningssätt den som många företag har d v s en avgränsning mellan det externa och det interna.

Däremot var Jesus mycket tydlig när han skickade ut sina lärjungar för att predika om riket. Vi läser i Matteus.

Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: ”Ta inte vägen till hedningarna och gå inte in i någon samarisk stad. Gå i stället till de förlorade fåren i Israels folk. Förkunna på er väg att himmelriket är nära. Bota sjuka, väck upp döda, gör spetälska rena och driv ut demoner; ge som gåva vad ni har fått som gåva. Skaffa inte guld eller silver eller koppar att ha i bältet, ingen påse för färden, inte mer än en enda skjorta, inga sandaler och ingen stav. Ty arbetaren är värd sin mat. I varje stad eller by ni kommer till skall ni ta reda på vem som är värdig där och stanna hos honom tills ni skall vidare. Stig in i huset med en fridshälsning, och om huset är värdigt skall det få den frid ni önskar det. Men om det inte är värdigt skall den friden vända tillbaka till er. Om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka bort dess damm från era fötter.
Sannerligen, det skall bli lindrigare på domens dag för Sodoms och Gomorras land än för en sådan stad.

Var Jesus lynnig?
Ett av den bibelställen som har använts för att indikera att Jesus vara lynnig finner vi i Matteus 11:12 och verserna framåt.

När de gick från Betania nästa dag blev han hungrig. Då fick han på långt håll syn på ett fikonträd med gröna blad och gick dit för att se efter om det fanns något på det. Men när han kom fram hittade han ingenting annat än blad; det var inte rätta tiden för fikon. Då sade han till trädet: ”Aldrig någonsin skall någon äta frukt från dig!” Och lärjungarna hörde det.

Varför blev Jesus arg på ett träd? Varför sökte han frukt när tiden inte var inne?

Texten säger att Jesus var hungrig och att han gick fram till trädet med förväntan. Det verkar som om Jesus låter sin besvikelse gå ut över trädet.

I en predikan från 1889 av C. H. Spurgeon tar han upp denna text. Han menar att det som händer är ett tecken för lärjungarna som syftar tillbaka på de ord som Hesekiel sagt om Jerusalem nämligen: "Alla markens träd skall förstå att jag, HERREN, har böjt ner det höga trädet och upphöjt det låga trädet, och låtit det friska trädet torka."

En annan tolkning av texten är att Jesus gick fram till trädet för att finna knoppar, ett förstadium till frukt som var en vanlig föda för vandrare, man det fanns inte några knoppar. Det innebar att det inte fanns något att äta så som Jesus förväntade sig. Vidare så betyder det att trädet inte kommer att ge någon frukt.

Jesus använder vid två tillfällen fikonträdet i liknelser. I ena fallet handlar det om ett fikonträd som inte bär frukt och trädgårdens ägare ber trädgårdsmästaren att hugga ner det. Trädgårdsmästaren ber då ägaren om tålamod. Han ska gräva ur och gödsla och kan hända går trädet att rädda.

Vid ett annat tillfälle talar Jesus om den sista tiden. Lärjungarna frågar om tiden när allt det som Jesus berättar ska ske. Han svarar: Se på fikonträden. När trädet får knoppar, d v s förstadiet till frukt, då vet ni att sommaren är nära.

Många bibeltolkare hävdar att fikonträdet är en bild på Israel. När Jesus låter fikonträdet torka ut så är det ett tecken på att det som Hesekiel profeterat står för dörren och är på väg att ske.

På samma sätt så när vi kommer mot tidens slut och fikonträdet får liv igen och börjar knoppas så vet att tiden för er upprättelse är nära.

Strax efter det att Jesus har uttalat ord som får trädet att torka så kommer han in i Jerusalem och han rensar templet med ordet. Mitt hus skall kallas ett bönehus men ni har gjort det till en rövarkula.

Denna händelse var också droppen som fick Judarna att bestämma sig för att döda Jesus. Det är intressant att Jesu ord om templet, bryt ner detta tempel så ska jag på tre dagar bygga upp det igen, blir så avgörande när han ställs inför rätta. Judarna tolkar det som om Jesus är ute för att förstöra templet och det är en avgörande anklagelse för att döma Jesus. Jesus svarar inte på den anklagelsen. Jesus talade om sin kropp som ett tempel, men han hade också förtorkat fikonträdet, och på samma sätt som det blev dömt så var också Israel dömt till undergång.

På samma sätt som Jesus uppstår från det döda, från förbannelsens, så kommer det förtorkade fikonträdet (Israel) att återuppstå vid tidens slut.

De skriftlärda frågar Jesus efter ett tecken vid ett tillfälle och han svarar: Inget annat tecken än Jona tecken ska ges er. Det betyder att de ska få se hur han dör och uppstår och en ny kyrka föds. Men det betyder också att judarna ska få se hur deras land dör och återuppstår och när fikonträdet knoppas kommer skapelsens förlossning.

Jesus var inte lynnig i tolkningen att han var oberäknelig, däremot var han starkt engagerad och levde ut Guds gärningar som ett tecken för människorna. Uttrycken var ibland starka men det fanns en precision och en mening i alla hans handlingar. Jesus sa: jag gör endast det jag ser min fader i himmelen göra. 

Förberedde Jesus sina lärjungar på sin avgång?
Jesus var mycket öppen med sina lärjungar när det gäller att han skulle lida och dö. Det finns otaliga ställen där han talar med sina lärjungar om detta. Däremot hade lärjungarna svårt att förstå och i det fanns nog ett skydd. Det står att Jesus öppnade deras ögon efter sin uppståndelse så att de såg mönstren i gamla testamentet och förstod att det var Guds plan att Jesus skulle lida och dö.

Var Jesus inkonsekvent?
Vissa hävdar att Jesus var inkonsekvent när han ändrade sig. Ett exempel är den samaritiska kvinnan som ber för sin dotter som är besatt. Hon beveker Jesu hjärta med sin tro och får trots att Jesus är motvillig sitt bönesvar. Händelsen illustrerar på ett bra sett den undervisning som Jesus gav. Han berättar vid ett tillfälle om en man som fick gäster och behövde låna något från sin granne. Det är mitt i natten och när grannen knackar på och ber om hjälp vill grannen inte hjälpa. Nu ger sig inte den granne som fått en gäst. Han tjatar tills han får som han vill. Utifrån den berättelsen undervisar Jesus lärjungarna om att de inte ska förtröttas i bönen. Han går så långt att han säger att om ni är tillräckligt uthålliga så kan ni även få det som Gud till en början inte ville ge.

Liknelsen illustrerar den framgång som den samaritiska kvinnan har och det visar också på ett exempel på hur bön kan fungera. Vår bön kan påverka Guds vilja. Berättelsen visar faktiskt att Jesus var konsistent d v s att han levde som han lärde.

Slarvade Jesus med skatten?
I artikeln menar författaren att Jesus slarvade med skatten. Jesus var Guds son och som son i familjen behöver han inte betala skatt, men han valde att göra det ändå. Här visar Jesus ett exempel på att gå en extra mil. Även om han är Guds son så ödmjukar han sig och betalar skatt precis som kungens undersåtar. Jesus var inte slarvig utan allt han gjorde hade en avsikt och en riktning.

När Petrus har fått frågan om Jesu hantering av tempelskatten och återkommer till Jesus behöver han aldrig ens fråga Jesus. Jesus vet vad Petrus ska fråga om och använder tillfället för att visa Petrus att Gud är en mäktig försörjare. Han ber Petrus gå och meta. Den första fisk Petrus fiskar upp hade pengar i sin mun som räckte till skatten för både Petrus och Jesus.

Vid ett annat tillfälle frågar man Jesus om det är rätt att betala skatt till Kejsaren. Svaret är tydligt. Ge Kejsaren vad honom tillhör och Gud vad som tillhör Gud.

Försummande Jesus sin familj?
Jesus var mycket tydlig med att han kommit till världen för att det skulle bli en skiljelinje mellan det goda och det onda. Vi läser i Matt 10.

Tro inte att jag har kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärmor, och mannens husfolk skall bli hans fiender. Den som älskar far eller mor mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig, och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig.

Den undervisning som Jesus har handlar om att vi får en ny familj när vi blir Jesus lärjungar. Vi blir född på nytt och därmed får vi också nya syskon. Frågan är felställd. På den yttersta dagen kommer Jesus fråga oss. Vad har du gjort mot mina minsta bröder? Familjen är allt för Jesus, men han talar då om den pånyttfödda människans familj.

Nu skall det sägas att Jesus uppfyllde lagens ord: Hedra din fader och din moder. Vi läser i Luk 2 om när Jesus hade blivit borttappad på en resa till Jerusalem. När de hittat honom och de beger sig hem står det följande. Sedan följde han med dem ner till Nasaret, och han lydde dem i allt. Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta.

Vi ser också att både Jesu mor och hans bröder trodde på honom och var del i den inre kärnan bland lärjungarna. När Jesus korsfästs ser han på sin mor och ber en av sina lärjungar, Johannes, att ta hand om henne nu när han inte längre kommer att finnas på plats här på jorden. Det visar på att Jesus hade stor omsorg om sin mor och sin familj.

Saknades det en framtidsstrategi när Jesus lämnade lärjungarna?

När jordiska ledare ska utveckla ett företag är utgångspunkten ett gediget visionsarbete följt av framtagande av en strategi och handlingsplan. Visionen ger verksamheten en riktning, strategin ger verksamheten tydliga mål, och handlingsplanen prioriterar och beskriver de insatser som krävs för att nå målen.

Jesus arbetar på ett annat sätt. Han var i sig själv en vision om vad en människa kan vara och hur vi skulle kunna bli. En förebild. Han undervisade, det vill säga både talade och visade i handling, vad Gud har att erbjuda människan. Han lärde lärjungarna rent praktiskt hur de skulle kunna vara hans budbärare och han skickade ut dem, två och två, till att göra hans gärningar i de områden där de befann sig.

Lärjungarna fick gå igenom en treårig utbildning där målsättningen var att utveckla nya förmågor och att utveckla en praxis. När Jesus lider och dör kan det betraktas som en examen för lärjungarna. I examensprocessen testas de om de har karaktären och styrkan att få en examen.

När tentaperioden är över stannar de i Jerusalem för att vänta på att få det intyg och sigill som Jesus utlovat inför tentaperioden. På pingstdagen kommer då äntligen intyget och sigillet, bekräftelsen på att de är redo att föra Jesu uppdrag vidare. Lärjungarna fortsätter Jesu verksamhet utifrån den modell som han visat. Nya lärjungar ansluter sig till dem och får del av den utbildning som lärjungarna fått. För att föra över kärnan i Jesu undervisning till en ny generation så skrivs ett antal läroböcker.

Jesus startade inte ett produktföretag. Han startade ett nytt rike där människor föds på nytt och växer upp i en lärande process till en levande organism med förmågan att bevara sin identitet men också att utveckla den genom tiden.

Många moderna företag försöker efterlikna hur Jesus arbetade. I stället för att efterlikna Moses, som skapade en bokstavstydlighet som saknar motstycke, så försöker man jobba med företagets värdegrund och kärnvärden. Man utvecklar ledare och förebilder som bärare av värdegrunden för att alla medarbetare ska identifiera sig med en rätt bild av företaget och dess värden. Om man lyckas med det kommer alla beslut i organisationen, stora som små, formas i en gemensam riktning samtidigt som individernas kreativitet och skaparlust för utrymme.

IKEA talade tidigt om IKEA-andan. Man arbetade med värdegrunder och utvecklade lokaler, produkter och budskap som förstärkte den bild som man ville att både medarbetare och kunder skulle ha av företaget. Modellen innehöll utveckling av förebilder och berättelser som illustrerade företagets kärnvärden.

I Jesus verk fanns en vision utarbetad sedan världens skapelse och formad genom det gamla förbundets skrifter. Jesu undervisning hämtade kraft från en mycket lång tradition där dess grundvalar fanns nedtecknad av Gud genom historien. Mönster och vävnader sammanfogade över generationer blir ett vittnesbörd som inte kan förklaras som människors verk. Jesus kunde basera sin verksamhet utifrån ett gudomligt vittnesbörd skriven genom tiden i ett folks tradition och historia.

Resultatet av Jesu ledarskap är en kyrka som växt kontinuerligt över 2000 år. Han inrättade ett ledarskap som grund för sin kyrka och uttalade orden att dödsrikets portar aldrig skall bli kyrkan övermäktig. Han bygger ett namn som kommer att hålla i evighet och med en ledningsstruktur där den främste av dem skall vara de andras tjänare. Hans kyrka bygger på allas lika värde och han är mycket tydlig med att i himmelen är vi inte man eller kvinna utan vi är alla lik änglarna med en unik rang och position i hans rike.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar