lördag 31 januari 2015

Skapelseberättelsen – trädgårdens skatter

Jesus undervisar ofta med utgångspunkt från det jorden ger. Hans liknelser innehåller många bilder från växtriket och från de skatter som jorden gömmer. När han varnar sin lärjungar för förförelser avslutar han alltid med orden; av frukten ska ni känna trädet. När Jesus beskriver församlingen använder han vinträdet som bild. Jesus är vinträdet och vi är grenarna. Grenarna bär frukt genom det liv som finns i trädet. Förbli i trädet så bär ni frukt är hans förmaning.

Paulus talar ofta om andens frukter.

Gal 5:22-23. Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen.

Paulus visar oss att det andliga livet, som en gren i vinträdet, leder till att vi får bära fram en mängd olika frukter från Gud. Alla dessa frukter visar sig genom det sätt den andliga människan lever. Frukterna kommer inte genom egen prestation utan är en del i Guds nåd och frälsning. Det är en frukt från himmelriket inom oss. Det vattenflöde som gör det möjligt för vårt hjärtas jord att bära fram frukt är det inre flöde, den helige ande, som Gud låtit välla upp inom den som tror på Jesus. Det hjärtat är fullt av får sitt uttryck i våra tankar, i våra ord, och i våra handlingar. Andens flöden kommer alltid genom det fördolda livet med Gud. Genom trädets rotsystem flödar livet in i trädet och når grenarna som på så sätt kan bära frukt. Trädets frukt, blomning och doft är en gåva till världen men gåvorna kan endast existera genom det flöde av liv som kommer från det fördolda livet med Gud. Med det fördolda menas det som är gömt i vårt hjärtas jord. Jesus säger därför.

Matt 6:1. Var noga med att inte utföra era fromma gärningar i människornas åsyn, för att de skall lägga märke till er. Annars har ni ingen lön att vänta hos er fader i himlen.

Matt 6:5-6. När ni ber skall ni inte göra som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att människorna skall se dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Matt 6:16-18. När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Skapelseberättelsen beskriver hur Gud ordnade naturen som en förebild för det nya förbundets hemligheter. Gud dolde livets flöden i skapelsen och även om allt finns beskrivet i Bibeln är det inte alla givet att kunna se och förstå Guds rike. Jesus återkommer ofta till hur Gud dolt himmelrikets skatter för de visa och förståndiga men givet det till dem som är som barn. Den som har förmåga att ta emot Guds godhet utan tanke på egen prestation eller prestige.

Första gången bibeln talar om skatter så är det i skapelseberättelsen. Där talas det om skatter som fanns begravda i marken där Gud planterade den trädgård som skulle bli människans hem.

1 Mos 2:10-12. En flod rinner upp i Eden och bevattnar trädgården. Sedan delar den sig i fyra armar. Den första heter Pishon, den flyter kring Havila, ett land där det finns guld. Guldet i det landet är fint, och där finns också bdelliumharts och onyxsten.

Lagen där skapelseberättelsen ingår, d v s Moseböckerna, gavs till Moses av änglar (Apg 7:53). Varför innehåller den information om dolda skatter som fanns i marken där Gud planterade sin trädgård? Uppenbarligen vill Gud visa oss att det fanns skatter i trädgården för människan att finna. Att skatterna nämns betyder att de också har ett budskap till oss vad gäller relationen med Gud. Kanske kan vi förstå vad den informationen betyder om vi jämför med de ord som Jesus använder när han beskriver himmelriket.

Matt 13:44. Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.

Jesus talar också om att samla skatter i himmelen.

Matt 6:19. Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Skatter finns i det fördolda, under ytan. Guds skatter finns också i det fördolda livet med Gud. Det är i vårt hjärtas jord, i djupet av våra hjärtan som vi finner sanningens skatter. De skatter som beskrivs är ädla metaller, stenar som formats av kåda från träd under lång tid, och onyxsten som är en mineral som formats av vulkanisk aktivitet. Gud nämner tre kategorier av skatter; en som blänker och lyser i ljuset (guld), en som i pulverform ger i från sig en underbar doft när den hettas upp (bdelliumharts), en som kan formas till vackra föremål i regnbågens färger (onyxsten).

När man läser texten slås man av att det är dolda skatter som placerats i jorden och formats över lång tid. Det tyder på att Gud under lång tid planerat för människans boplats och att han har låtit tiden skapa värden för människan att finna. En skatt är något som är unikt, något som vi inte kan skapa själva. De finaste skatter är sådana som formats och åldrats fram och där dess ålder har en stor betydelse för dess värde. Tiden och den händelse som format skatten är en del av dess identitet.

När Jesus beskriver egenskaperna av himmelrikets skatter så betonar han dess beständighet, d v s att tidens tand eller naturens krafter inte förmår bryta ner dem. Det är snarare så att tiden gör att de stiger i värde och betydelse. Det är sanningar som är väl beprövade, hållbara, starka och vars grundläggande egenskaper håller i alla tider.

Jesus uppmanar oss att söka dessa skatter och att aktivt samla dem. Han säger också att himmelrikets skatter är dolda för de visa och kloka. Samtidigt så talar bibeln ofta om vishet som en skatt som vi bör söka.

Ords 2:1-5. Min son, om du tar emot mina ord och bevarar mina bud inom dig, så att du lyssnar till visheten och öppnar ditt hjärta för insikten, om du ropar på klokheten och kallar på insikten, om du söker henne som man söker silver, letar som efter en skatt, då skall du förstå vad gudsfruktan är och vinna kunskap om Gud.

Ords 16:16. Att vinna vishet är bättre än guld, vinna insikt mer värt än silver.

Jesaja uttrycker samma sak med lite andra ord.

Jes 33:6. En skatt som ger räddning är vishet och insikt, gudsfruktan är hans rikedom.

Sammantaget förstår vi att det finns olika typer av vishet. Denna världens vishet och klokskap på den ena sidan och himmelrikets skatter, Guds vishet, på den andra sidan. Guds skatter ger ett andligt ljus, en väldoft, och en mångfald av färger, som berikar en människas liv och hela dess omgivning. Jesus benämner de himmelska skatterna som något som har verkligt värde inför Gud. Problemet med jordiska skatter är ju att dess värde är helt beroende av vilken efterfrågan och köpkraft som för tillfället råder. Så är det inte med himmelrikets skatter utan de har evigt värde.

Jesus är mycket specifik när det gäller kopplingen mellan hur vi förvaltar jordiska resurser och det förtroende som vi får när det gäller det himmelska. Det finns flera tillfällen i evangelierna där Jesus tar upp detta.

Luk 16:10-12. Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras egendom, vem vill då ge er det som skall tillhöra er?

Jesus talar om jordiska skatter och om kärleken till pengar. Han visar oss att det finns en stark koppling mellan hur vi hanterar jordiska skatter och hur vi får ta del av andliga skatter från himmelen. Guds princip är alltid att det fysiska kommer först och sedan det andliga. När man hör Jesu ord fylls man med en tanke att bristen på väckelse och andliga välsignelser i västvärlden mycket väl kan bero på att vi inte befunnits varit trogen när det gäller jordiska skatter och därför inte heller får uppleva mer av himmelrikets skatter. Var noga med hur du hanterar det utsäde som Gud gett dig. Det fysiska är en nyckeln till det andliga och det andliga ger innehåll åt det fysiska. 

En annan berättelse på samma tema finner vi när Jesus möter en rik man från en fin familj.

Matt 19:16-22. Då kom en man fram till honom och frågade: ”Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?” Jesus sade: ”Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll budorden.” – ”Vilka?” frågade han, och Jesus svarade: ”Dessa: Du skall inte dräpa, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Visa aktning för din far och din mor och Du skall älska din nästa som dig själv.” Då sade den unge mannen: ”Allt detta har jag hållit. Vad är det som fattas?” Jesus svarade: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” När ynglingen hörde svaret gick han sin väg bedrövad, för han ägde mycket.

Här är en person som hållit alla budorden men han känner ändå att han inte når fram till Gud. Han kan inte finna någon förbrytelse i sitt liv men vet ändå att han inte har ett evigt liv. Han inser att han är naken trots allt. Ynglingen frågar Jesus efter en god gärning som kan ge evigt liv, om att få bli odödlig. Det är intressant att rika människor ofta hamnar i sådana tankar. När alla jordiska behov är uppfyllda så är det ändå tomt. Jesus ger besked om fullkomlighetens väg. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig. Att ge till de fattiga ger en skatt i himlen, men evigt liv får den som följer Jesus.

Jesus visar oss en av himmelrikets principer. Att ge till den fattiga är att samla en skatt i himmelen.

Ords 19:17. Den som tar sig an de fattiga lånar åt Herren och skall få sin lön av honom.

Den överordnande principen i detta är att Gud är alltings källa och Gud är den som upprätthåller rättfärdighet här på jorden. Vi kan växla in jordiska skatter mot himmelska skatter när vi agerar i tro på hans rättfärdighet. Gud gav människan värdeföremål för att dessa skulle kunna växlas in till eviga värden i den himmelska världen. Allt enligt principen att det fysiska kommer först och det andliga kommer som ett resultat av en ödmjukhet och lydnad i det fysiska och då får vi erfara det andliga. Därför säger Jesus; var noga med hur ni hantera era ägodelar, er tid och era ord. Allt detta kan nämligen bytas mot skatter i himmelen. Det sker genom att vi ger det till Gud i det fördolda så kommer han som är rättfärdig att kompensera oss och låta oss få del av den himmelska frukten, både här i tiden och i himmelen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar